Upplevelseproduktion: 2002-2014

I dag kom det otroligt tråkiga beskedet om att upplevelseproduktionsprogrammet, som har betytt så otroligt mycket för mig och många andra, kommer att läggas ner. Innan sommaren underkändes utbildningen av UKÄ (Universitetskanslerämbetet) och i dag kom beslutet från institutionens ledning om det inte kommer att satsas resurser på att förbättra bristerna, utan att man i stället väljer att lägga ner programmet.
 
Det finns många olika åsikter gällande kvaliteten på utbildningen. Jag har själv svurit över okunniga föreläsare, onödiga inlämningsuppgifter och brist på resurser. Men trots alla hårda ord så är de fyra åren jag spenderade i Piteå det absolut viktigaste och bästa jag har gjort i mitt liv. Jag behöver inte ens säga "hittills", för jag hade definitivt inte varit den jag är i dag om det inte vore för utbildningen och alla de möjligheter och erfarenheter den givit och fortfarande ger mig.
 
Jag hade aldrig fått möjlighet att göra praktik i Sydafrika och på Melodifestivalen, jobba med världens bästa SMASK, driva egna framgångsrika projekt tillsammans med fantastiskt kompetenta och fantastiska människor, diskutera, problematisera, forska i och bidra med ny kunskap till ett vetenskapligt ämne som fortfarande är relativt nytt och oupptäckt.  
 
Att utbildningen nu är nedlagd har inget att göra med den kunskap vi som har gått programmet besitter. Det vi har lärt oss och nu bidrar med i de olika branscher vi verkar i kommer inte att försvinna eller förändras. Jag tycker synd om KKL som kommer att förlora viktig kompetens i alla olika delar av verksamheten på campus. Utan att höja mig själv till skyarna var upplevelse-producenterna, under mina år på skolan, de som förde samman studenterna i olika projekt och föreningar. Vad är ett SMASK utan en general som brinner för projektledning och att skapa upplevelser? Vad blir det av konsertprojekt där det inte finns en upplevelseproducent som knyter ihop alla lösa trådar? Vilka ska pynta?? 
 
I förordet till min magisteruppsats skrev jag att den var mitt avtryck i upplevelseproduktionsprogrammets förhoppningsvis långa och intressanta historia. Så blev det tyvärr inte. Det är med sorg jag tar farväl av utbildningen som format mig till den jag är i dag. Tack för allt.
 
/ Lania