Åh, bloggen...

I lördags när jag och Sanna var och såg Håkan i Globen undrade hon vad som har hänt med bloggen. Och ja, det är väl bara att konstatera att jag har lagt ner. Det är lite synd att den har försvunnit ur mitt liv. Även om livet för det mesta bara består av vardag och jobb så händer det ändå en del kul saker till och från som vore rätt fina att spara. Det där episka långtidsminnet jag alltid har haft verkar också ha gett med sig en aning. Kanske beror det på att jag inte längre skriver ner allt som händer, som jag en gång i tiden gjorde?
 
Nästan ett helt år har förflutit sedan mitt senaste inlägg, den traditionsenliga årssammanfattningen. Jag försöker tänka tillbaka på året för att se vad jag ska skriva om i årets sammanfattning. För en sådan blir det i alla fall. Förr var jag väldigt bra på att se tillbaka på saker. Hade Throwback Thursday funnits för 7-8 år sedan hade jag missbrukat #tbt tills folk hade blockat mig i sina flöden. Men jag tror att jag äntligen är på en plats i livet där allt som händer nu och ligger framför mig känns så himla mycket mer värt än allt gammal groll och bagage jag bar på i så många år. Och så får det gärna fortsätta vara.
 
På fredag och lördag ska jag se kents sista konserter någonsin. Om det är något som gör mig nostalgisk så är det att minnas tillbaka på gångna kent-spelningar. De har följt med mig genom så många viktiga perioder i livet att jag kan koppla i princip varje spelning till någon annan stor händelse. Kalas 2002 - mina första riktiga konserter, Stadion 2003 - första gången jag köade inför en konsert, Storängsbotten 2005 - en vecka innan studenten, Ö-vik 2008 - där min och Ullis vänskap började på riktigt, Piteå 2010 - peaken på min "DJ-karriär", Uppsala/Sthlm 2012 - när jag precis hade fått mitt första riktigt jobb.
 
Ja. Där började jag nostalgiera lite ändå. På tal om konserter borde jag uppdatera min gamla lista över konserter jag varit på. Ser att jag inte har gjort det sedan 2014, och om det är något jag aldrig tänker sluta med så är det att gå på konserter. Det kanske blir ett nytt inlägg inom kort bara för det.
 
/ Lania

Tre månader senare

Som vanligt när det blir så här långa blogguppehåll beror det antingen på att det inte händer något intressant, eller att det händer så mycket att jag inte riktigt hinner med. I det här fallet är det alternativ två som har varit boven i dramat och det och den som fått mest av min uppmärksamhet de senaste månaderna är världens finaste smålänning.
 
Jag är så där töntigt lycklig att jag nästan blir lite irriterad på mig själv, men det är helt okej. För om jag får säga det själv så är det verkligen på tiden att jag får uppleva lite lycklig kärlek. Tinder, av alla ställen, levererade med besked och numera delar jag mitt liv med en kille som är så fantastisk att han köper sig en sjömansskjorta för att vi är bjudna på en Håkan Hellström-fest (förövrigt en himla fin kväll på Ullis takterass). Han är fantastisk på så många andra sätt också, men går vi in på det så kommer det här inlägget att bli ännu mer cheesy än vad det redan är.
 
 
Det nya jobbet har känts superbra från första dagen och jag trivs hur bra som helst med både arbetsuppgifter och kollegor. Att få vara en del av ett företag som genomför projekt med stolthet, engagemang och prestigelöshet är så jävla fint. Är så sjukt glad över att äntligen ha hittat en arbetsplats där jag känner att jag vill stanna. Och vem vill jobba på en plats där internmejl skickas ut med öppningsfrasen "Greetings/O'hoy Pirates"? Här är ett av de projekten jag fått jobba med.
 
Ska visa bilder från sommarens roadtrip till Österrike, Italien och Kroatien lite senare. Nu ska jag snart i väg och träffa mitt nykläckta kusinbarn!
 
/ Lania

Festivalstövlar och nytt jobb

Så, för första gången sedan 2008, och Rocking The Daisies i Sydafrika, ska jag på en hel festival. I juni bär det av till Bråvalla och då blir det full on helhetsupplevelse med camping och hela skiten. Kommer känna mig lastgammal och förmodligen få panik på alla kids, men det ska samtidigt bli sjukt kul. Festivaler är trots allt en rätt härlig liten låtsasvärld där det är okej att vara smutsig och lite äcklig, och med all bra musik som är bokad i år så kommer det lätt vara värt det.
 
Eftersom det var sju (!) år sedan jag var på campingfestival behöver jag kitta mig lite. Saknar till exempel en vettig ryggsäck att packa i och tänker att ett par gummistövlar kan vara bra att ha. Jag är ju lite för bra på att nätshoppa för mitt eget bästa och klickade hem dessa skönheter från Sportamore tidigare i dag:
 
 
Har ju en nyvunnen fascination för rosa prylar och de var på rea, så det var lika bra att passa på.
 
Och så har jag ju lyckats haffa ett nytt jobb! Efter att jag slutade på SDI den 31 mars tog jag påskledigt och började sedan att söka jobb efter annandag påsk. En vecka senare hittade jag drömjobbet, sökte och efter två dagar blev jag kallad på intervju. Några dagar senare var jag på intervju nummer två hos företaget och dagen efter ringde VD:n och erbjöd mig jobbet. På måndag gör jag min första dag som VFX-koordinator hos Important Looking Pirates. Livet!
 
/ Lania