Att sluta på topp

För fyra timmar sedan stod jag på Filmstaden Sergels tak och fotograferade Loreen och de tusentals människor som tagit sig tll Hötorget för att fira vår Eurovision-hjältinna. Mäktigt. Och lite absurdt att jag av alla människor hamnade där uppe. Det var jag och fyra andra fotografer som fick möjlighet att vara med uppe på taket.

Höjdrädslan var som tur var som bortblåst, men jag är alldeles för snäll för att brottas med de riktiga bufflarna till fotografer. Är väl kanske inte gjord för att puttas och trängas i sådana där sammanhang. Tur att jag inte bestämde mig för att satsa helhjärtat på att fotografera.

Lyckades dessutom klämma in mina 3 sekunder i rampljuset i direktsändningen också. Kolla in klippet i toppen av artikeln där Loreen sjunger "Euphoria". Snygg fotopose som vanligt.

Men ja. Att sluta på topp fick helt plötsligt en bokstavlig mening. På fredag gör jag min sista dag på SVT, för den här gången. Och på måndag börjar jag mitt nya jobb på SDI Media. Livet alltså. Det löste sig till slut.


Aftonbladet lyckades fånga mig på bild också.

Ja. Det var det.

/ Lania

VI VANN!!!

Det hände verkligen på riktigt. Så jävla magiskt att ha få varit en del av allt det här.



Eurovision Song Contest 2013 − vi ses. På ett eller annat sätt. Det kan du räkna med.

/ Lania

Hemliga rum

Dagarna och kvällarna går åt till Eurovision-bevakning och uppsatspill, så det blir inte så mycket tid över till annat just nu. Har blivit bra på det här med att laga två mål mat samtidigt. Ett till magen och ett till lådan.

Är för övrigt sjukt nöjd över att jag sedan början på april endast köpt ett mål mat ute, resten av måltiderna på jobbet har varit lådor. Eftersom jag och kollegan Mirja inte får vara med om tropisk värm, ambassadfester och flådiga bufféer har vi skapat vårt eget Eurovision-trivsel på kontoret.

I tisdags när den första semifinalen gick av stapeln åt vi kungliga bakelser, jordgubbar, vindruvor, kakor och godis. I kväll när Loreen tävlade var det kladdkaka (med vispgrädde och jordgubbar) och chips som gällde. Nästan som Trivsel på Mello...

Hemliga rum döpte jag visste det här inlägget till. Det var meningen att jag skulle skriva om det här som jag och gänget ska roa oss med på lördag. Men jag hamnade på ett sidospår.

På lördag ja. Då avgörs allt. Jag försöker att njuta och glädjas åt de sista dagarna på SVT. Kanske får jag snart veta hur framtiden ser ut.

God natt.
/ Lania