First Class Riot

Att efter ungefär 1½ timmes sömn gå upp vid 5:10 i morse för att åka till Jokkmokk var minst sagt tärande. Trots en 2 timmar lång tupplur känner jag mig fortfarande helt förstörd. Körde hela vägen tillbaka till Piteå. 3 timmar och 22,6 mil. Så långt har jag aldrig kört helt själv och jag dödade inga renar, så jag är nöjd.

Studiebesöket på Ajtté fjäll- och samemuseum tänker jag inte nämna för halva tiden försökte jag hålla mig vaken och den andra halvan gick åt till att äta godis för att stilla sockerberoendet för att ja, hålla sig vaken.

Tror att jag hade en poäng med det här inlägget när jag började skriva, men min tillfälliga apati fick den poängen att försvinna och istället tänker jag lyssna på The Tough Alliance och skriva en litteraturreflektion. Fin fredagssysselsättning.

Skulle hellre göra någon en tjänst och ta betalt i lite natura (fy skäms, inget snusk inte! Ge mig hårpill, armpill, allt pill, knarkpiller?).

The Tough Alliance - First Class Riot

There´s a crowd, talking loud, but they ain´t saying nothing
Slow and stale, weak and pale, while we´re running and laughing

Hej.
/ Lania

Vad är det värt?

Är det meningen att något som man egentligen älskar av hela sitt hjärta får en att vilja sätta sig i ett hörn och gråta? Är det värt att lägga ner all sin tid för att försöka göra något för andra när det inte alls verkar uppskattas? Vad vill folk ha egentligen? Vad mer kan vi göra?

Det känns verkligen inte roligt längre, inte någonstans, och så ska det inte behöva vara.

image999

Eskalettes var skitbra, det visste jag i och för sig redan, det var därför vi bokade dem. Men tyvärr kommer det förmodligen inte bli några fler externa bokningar med skitbra band. Vi har inte råd att förlora mer pengar. Efter sommaren kanske Kårhuset står tomt. Det är åt det hållet det leder om det fortsätter såhär.

Eskalettes - Så jävla fin

(Om jag känner jag mig träffad? Definitivt. Lite ironiskt, men skönt att jag i alla fall kan skratta åt det... )

Om 4 timmar ska jag upp och iväg på studiebesök i Jokkmokk. Kul. Ska fixa matsäck i alla fall så jag slipper göra det kl. 5 i morgon bitti.

God natt.
/ Lania

Frisörska och kökschef

Chrisma har startat en grupp på Facebook vid namn Lanjja. Den är av typen "Student groups - Service groups" och beskrivningen består av en mening:

"Jag tar betalt i natura..."

Bra där! Inte alls upplagt för missuppfattningar.

I alla fall. Gruppen syftar på mina tjänster som amatörhårfrisörska och inget annat. Det verkar som att jag har börjat erbjuda tjänsten utanför min inre bekantskapskrets och det är ju trevligt att folk inte är rädda för att bli totalt up-fuckade av en outbildad frisörska.

I dag gjorde jag en frisyr av Jockes alldeles för långa hår och därefter stod Rosie på tur för toppning och uppklippning. Det blev säkert långt i från perfekt, vilket inte är så konstigt, men det blev nog ganska bra ändå. Övning ger färdighet.

Jag och Karin lagade mat åt Eskalettes som spelar på Kåren i kväll, de verkade nöjda, men jag är lite butter över att vi inte ens fick ett tack. Kändes sådär lagom kul. Soundchecket lät i alla fall jävligt bra och jag hoppas att det dyker upp lite folk. Bajs att man aldrig ska kunna njuta fullt ut, utan alltid behöver oroa sig för det. Ska det verkligen behöva vara så?

Nu dusch och sen The Kår igen.

Peace.
/ Lania