Bright young thing

Okej, jag tror att jag vågar visa mig igen.

Utbrott? Humörsvängningar? Jag förstår inte vad ni menar. Nej, jag är inte normal för ett öre, men vem fan är det? Det är förmodligen helt och hållet mitt eget fel att jag blir som jag blir lite allt för ofta, så jag får bita ihop och hålla mig borta från människor när jag känner att mördarinstinkterna infinner sig. Som tur är har de krypit tillbaka någorlunda för tillfället, det är Pokerkväll hos Calle ikväll. Jag har bakat kladdkaka till de små chokladsuktande jävlarna. Allt för den optimala upplevelsens skull. (Men skjut mig.)

På tal om poker så kom Simon hem från EPT (European Poker Tour) i Dublin igår. 18:e plats av typ 400 möjliga, in the money, sjukt bra.

Och sen har jag ett litet erkännande. Jag har efter många om och men fastnat i Bittorrent-träsket. Måste ändå säga att det är sjukt starkt att jag har hållt mig borta från allt som heter nedladdning i nästan 4 år. Den knapra studentekonomin blev det slutgiltiga fallet. Men att jag börjat ladda ner musik kommer definitivt inte innebära att jag kommer köpa färre skivor. Däremot innebär det att jag äntligen kommer kunna få tag i låtar som den nedanstående. Som jag har letat och längtat.

Littl'ans feat. Pete Doherty - Their Way

Vi ses.
/ Lania

Kill a man for his giro. TODAY.

Bajs-hormoner. Bajs-PMS. Jag vill kasta något på någon, alternativt skrika, alternativt kombinera de båda, alternativt döda något, typ något obetydligt, en krukväxt kanske. Så brutalt att låta bli att vattna en blomma så att den dör. Det är tur att jag inte umgås med någon just nu, för den eller dem skulle med all säkerhet vilja mörda mig lika mycket som jag vill mörda dem och det skulle såklart vara ett väldigt olyckligt utfall.

Om inte Röyksopp och Sigur Rós spelade så fin musik för mig just nu vet jag inte vad jag skulle ta mig till.

5 jävla timmar tills LOST säsong 2 är färdignedladdat. Allt suger. Bittorrent liksom, vad är det för jävla skit?

Jag hatar dig. Jag hatar er. Jag hatar människor.

/ Lania

Jag ser er

"Upplevelsefest"
"Upplevelsestudenter i Piteå"
"Lania blogg"
"Lania"
"You're my goam baby"

Det där är vad större delen av våra läsare söker på för att hitta hit. Det är ganska roligt ändå att så många är intresserade. Jag ser ju att ni på Ankars läser. Lyckligtvis för eran skull kan jag inte se exakt vilka ni är, men fan vad roligt det skulle vara. Visserligen är det här mycket läskigare för mig, Sanna och alla vi skriver om än vad det är för er.

Det skulle vara jävligt mycket roligare läsning om jag tänjde på gränserna och skrev som om jag var totalt omedveten om att folk faktiskt läser, men det skulle inte vara särskilt roligt för mig (man vet ju hur skvallertanterna sitter och lurar  i alla vrår runt omkring på Ankars), snarare för er. Och det är ju inte det som är meningen. Så omtänksam är jag inte. Jag är, som det så ofta framkommit, en rätt elak person i grund och botten.

Men ja, det är väl ganska spännande att You're my goam baby betraktas som en TV.

- Kanal Ankars, din Upplevelse-vän i cyber-etern.

Vi ser dig.
/ Lania