Pharrell ♥ F!

Jag gillar som bekant att variera mig när jag går på konserter. Små indieakter på klubbar, mysiga gitarrmän på teatrar, pojkbandsnostalgi i hockeyhallar, feta shower på enorma arenor. Och allt däremellan. De får mitt musikhjärta att bulta på helt olika sätt och jag älskar det.
 
I kväll var det dags för Pharrell Williams i Globen. Jag har egentligen mest lyssnat på N.E.R.D och hans äldre verk, men var sjukt peppad då jag hade läst till mig att han spelade både nytt, gammalt och covers av hits han varit med och skrivit/producerat. Konserten var stundvis aspeppig när favoriter som Frontin' och She Wants To Move spelades, och stundvis kändes energin en aning lägre när tempot drogs ner och låtarna inte var lika kända.
 
Efter två eller tre låtar vände sig Pharrell mot fotograferna i diket och bad att de skulle komma tillbaka innan sista låten. Han förklarade att han hade en speciell gäst att presentera och att de inte fick missa det. Flera gånger under kvällen hyllade han kvinnor och nämnde i samband med detta "Feminist initiative". Jag började få mina aningar om vem den hemliga gästen var - och jag hade rätt! Pharrell avslutade konserten med att dedikera Happy till Gudrun Schyman och det hon och F! representerar.
 
 
Säga vad man vill om Pharrell och hur han uttalat sig och agerat tidigare. Alla kan ändra sig och det är väl fantastiskt att en person kan ändra sig så stort och göra ett sådant här statement. Jag blev i alla fall otroligt peppad av denna underbara gest.
 
I morgon skriver vi historia. Ut med rasisterna, in med feministerna!
 
/ Lania

Upplevelseproduktion: 2002-2014

I dag kom det otroligt tråkiga beskedet om att upplevelseproduktionsprogrammet, som har betytt så otroligt mycket för mig och många andra, kommer att läggas ner. Innan sommaren underkändes utbildningen av UKÄ (Universitetskanslerämbetet) och i dag kom beslutet från institutionens ledning om det inte kommer att satsas resurser på att förbättra bristerna, utan att man i stället väljer att lägga ner programmet.
 
Det finns många olika åsikter gällande kvaliteten på utbildningen. Jag har själv svurit över okunniga föreläsare, onödiga inlämningsuppgifter och brist på resurser. Men trots alla hårda ord så är de fyra åren jag spenderade i Piteå det absolut viktigaste och bästa jag har gjort i mitt liv. Jag behöver inte ens säga "hittills", för jag hade definitivt inte varit den jag är i dag om det inte vore för utbildningen och alla de möjligheter och erfarenheter den givit och fortfarande ger mig.
 
Jag hade aldrig fått möjlighet att göra praktik i Sydafrika och på Melodifestivalen, jobba med världens bästa SMASK, driva egna framgångsrika projekt tillsammans med fantastiskt kompetenta och fantastiska människor, diskutera, problematisera, forska i och bidra med ny kunskap till ett vetenskapligt ämne som fortfarande är relativt nytt och oupptäckt.  
 
Att utbildningen nu är nedlagd har inget att göra med den kunskap vi som har gått programmet besitter. Det vi har lärt oss och nu bidrar med i de olika branscher vi verkar i kommer inte att försvinna eller förändras. Jag tycker synd om KKL som kommer att förlora viktig kompetens i alla olika delar av verksamheten på campus. Utan att höja mig själv till skyarna var upplevelse-producenterna, under mina år på skolan, de som förde samman studenterna i olika projekt och föreningar. Vad är ett SMASK utan en general som brinner för projektledning och att skapa upplevelser? Vad blir det av konsertprojekt där det inte finns en upplevelseproducent som knyter ihop alla lösa trådar? Vilka ska pynta?? 
 
I förordet till min magisteruppsats skrev jag att den var mitt avtryck i upplevelseproduktionsprogrammets förhoppningsvis långa och intressanta historia. Så blev det tyvärr inte. Det är med sorg jag tar farväl av utbildningen som format mig till den jag är i dag. Tack för allt.
 
/ Lania

Vinter, tack!

Jag är som bekant inget större fan av sommaren. Tycker att den har hållit i sig lite väl länge nu och hjärtat hoppade över ett slag när jag såg att SAS fått upp "Boka resan till vinterns puder"-annonser. Trots nyinköpta skidor blev det ju inga skiddagar alls förra säsongen, och det svider lite. Hoppas att det blir ändring på det säsongen 14/15. Titta, nu började det regna. Yesss!
 
Annars har det inte hänt så mycket spännande här den senaste tiden, som ni kanske ser. Jag började jobba veckan efter jag kom hem från Island och det är ungefär vad jag har gjort sedan dess. Har i alla fall hunnit med att bli med ny inneboende, spontant öl- och chipshäng med Johan, grillkväll hos Lina med familj och i dag turistade jag och Sara järnet på Skansen. Museisöndagar blir definitivt höstens hetaste aktivitet.
 
Efter två år och sju månader i Palatset/Hotell Fifepu har jag äntligen köpt nya gardiner. När jag flyttade in satte jag och mamma upp provisoriska gardiner för att skydda för insyn. Efter ett och ett halvt år började fundera på att skaffa nya, och nu ett år senare ba' gjorde jag det. Nu projekterar jag för att sy upp gardinerna en aning och sådana projekt har ju en tendens att skjutas upp i förmån för exempelvis Skansen-besök och Suits-maraton... 
 
Det är förövrigt helt galet att det är tre år och tre dagar sedan jag kom tillbaka till Stockholm efter dödssommaren i Åndalsnes då jag jobbade tills mina benhinnor och mitt hopp om mänskligheten dog för en period. Jag vet inte om jag någonsin kommer att återfö hoppet för norrmän (med undantag för vissa), tyskar och fransmän, men alla upplevelser och erfaranheter för alltid med sig något gott.
 
Vinterlängtan, senaste-tiden-sum-up, gardiner och throwback Sunday. Välkomna in i min hjärna.
 
/ Lania