Vinter, tack!

Jag är som bekant inget större fan av sommaren. Tycker att den har hållit i sig lite väl länge nu och hjärtat hoppade över ett slag när jag såg att SAS fått upp "Boka resan till vinterns puder"-annonser. Trots nyinköpta skidor blev det ju inga skiddagar alls förra säsongen, och det svider lite. Hoppas att det blir ändring på det säsongen 14/15. Titta, nu började det regna. Yesss!
 
Annars har det inte hänt så mycket spännande här den senaste tiden, som ni kanske ser. Jag började jobba veckan efter jag kom hem från Island och det är ungefär vad jag har gjort sedan dess. Har i alla fall hunnit med att bli med ny inneboende, spontant öl- och chipshäng med Johan, grillkväll hos Lina med familj och i dag turistade jag och Sara järnet på Skansen. Museisöndagar blir definitivt höstens hetaste aktivitet.
 
Efter två år och sju månader i Palatset/Hotell Fifepu har jag äntligen köpt nya gardiner. När jag flyttade in satte jag och mamma upp provisoriska gardiner för att skydda för insyn. Efter ett och ett halvt år började fundera på att skaffa nya, och nu ett år senare ba' gjorde jag det. Nu projekterar jag för att sy upp gardinerna en aning och sådana projekt har ju en tendens att skjutas upp i förmån för exempelvis Skansen-besök och Suits-maraton... 
 
Det är förövrigt helt galet att det är tre år och tre dagar sedan jag kom tillbaka till Stockholm efter dödssommaren i Åndalsnes då jag jobbade tills mina benhinnor och mitt hopp om mänskligheten dog för en period. Jag vet inte om jag någonsin kommer att återfö hoppet för norrmän (med undantag för vissa), tyskar och fransmän, men alla upplevelser och erfaranheter för alltid med sig något gott.
 
Vinterlängtan, senaste-tiden-sum-up, gardiner och throwback Sunday. Välkomna in i min hjärna.
 
/ Lania

Snapshots från Island

Island var fantastiskt på så otroligt många sätt och det känns som att vi knappt hann med hälften av allt som fanns att göra. Våra laminerade (jepp) scheman var fullspäckade från dag ett till sex, och det känns nästan lite smått overkligt att vi har upplevt allt det vi gjorde på bara några få dagar. 
 
Håller på och fipplar med bilderna från C-E IV, men under tiden bjuder jag på några snapshots från Håkan:
 
Första dagen gjorde vi den klassiska Gyllene cirkeln-turen och åkte till Þingvellir
där det sägs att det första riksmötet i Island hölls. 
Vi låtsades att denna grej var Þingvellir.
 
En av dagarna åkte vi ut till shoppingcentrumet Kringlan för att
shoppa och äta fyrkantiga hamburgare på Islenska Hamborgarafabrikkan. 
 
Det här är min kompis Ice cube (han heter så på isländska, men jag kan inte isländska).
Försökte ta en vettig bild på honom, men han ville bara äta gräs.
 
Hallgrímskirkja i Reykjavik.
 
Insidan av Reykjaviks konsert- och konferenshall, Harpa.
 
Jag har en grej för utländska apelsinläskedrycker. Denna var mycket god!
 
En vulkankrater.
 
En kväll var vi ute på valskådning och fick se vikvalar. 
 
Vandringskängorna kom till nytta även denna sommar.
Här är vi i Landmannalaugar vid berget Fjallabak.
 
Under hiken träffade vi på en liten familj med får.
På Island hänger alla får i klungor om tre.
I och för sig kanske det är något som får gör. Jag är inte så påläst om får.
 
Veckans vackraste utflykt gick till glaciärsjön Jökulsárlón. Rekommenderas starkt!
 
Vi gick bakom vattenfallet Seljalandsfoss som ligger på Islands sydkust.
 
Sista dagen njöt vi av ett varmt bad i Blå Lagunen. Så. Galet. Skönt.
 
Helt tokigt att tre veckors semester redan är över. Har lyckligtvis en vecka till att avnjuta någon gång i augusti. Men först några veckors jobb.
 
/ Lania

Bråvallafestivalen 2014

I veckan bestämde jag och Ulrika oss lite halvspontant för att åka till Bråvallafestivalen över dagen. Bokningarna till fredagen bjöd på lite för mycket fin nostalgi för att vi skulle kunna motstå. Norrköping välkomnade oss med världens jävla skyfall och åskoväder och det var riktigt läskigt att det första vi möttes av var att folk hade blivit allvarligt skadade av ett blixtnedslag på campingen. Lite senare när vi stötte på några gamla pitevänner fick vi höra att blixten slagit ned precis bredvid deras tält. Så obehagligt och så skönt att de klarade sig helt oskadda.
 
Vi inledde festivaldagen med att se lite av Linnea Henriksson och resten av dagen sprang vi mellan de två största scenerna och fick njuta av Daniel Adams-Ray (i sällskap av The Kooks som stod precis, precis bredvid oss), The Kooks, Mando Diao, The Hives, lite av Veronica Maggio (som jag fortfarande inte är särskilt imponerad av som liveartist), Kings of Leon och Placebo. Så mycket fin tonårsnostalgi inklämd på en liten dag!
 
Vi dränktes i massor av regn, men jag hade fryspåsar i skorna och
fick smaka churros för första gången och blev så här nöjd.
 
Under en kort stund fick vi till och med sällskap av solen.
 
Och den tittade även fram senare på kvällen.
 
Som lyckligast var jag när jag fick skutta och sjunga till alla fina The Kooks-hits från Inside In/Inside Out-skivan. Så himla mycket fin nostalgi som fortfarande får britindiepop-hjärtat att klappa och hoppa över några slag. The Hives är alltid The Hives. Så här 10 år efter min mest fanatiska The Hives-period så exploderar inte hjärtat lika mycket längre, men underhålla vet de minsann hur man gör. Även Kings of Leon bjöd på en massa gamla hits som fick mig att minnas tillbaka till fina platser och människor från svunna tider. 
 
 
Pelle är bra tokig, men fortfarande himla stilig. 
 
Kings of Leon med en riktigt snygg ljus/video-rigg.
 
Regn i motljus fick mig att längta efter min systemkamera,
men Håkan (mobilen) klarade sig ändå rätt fint.
 
Som högst skuttade jag nästan när Håkan Hellström dök upp och gästade Veronica Maggio under Hela huset. Jag är nog fortfarande i någon slags nyförälskelsefas när det kommer till Håkan och dör litegrann av allt som har med honom att göra. Det känns fantastiskt att jag fortfarande kan känna så när det kommer till musik. Och trots att hela kroppen värkt i dag efter alldeles för lite sömn så vill jag aldrig sluta göra halvknäppa saker som att spontanåka på festival över en dag för att sedan ta en buss hem klockan fyra på morgonen.
 
Någonstans långt, långt bort dök Håkan upp.
 
Nu är det i alla fall slut på inbokade konserter och festivaler denna sommar. Känns lite tomt, men nu är det bara 20 (!) dagar kvar tills dess att vi åker till Island! Och bara fem arbetsdagar kvar innan jag går på semester. Igen.
 
/ Lania

Midsommarsemester

Semester, etapp 1 av 3, inleddes i torsdags då jag flög upp till Luleå för att spendera midsommarhelgen i Åsa och Johans Örnnäste. Trots att värmen hade gått och gömt sig någonstans så dukade vi upp långbord utomhus och lunchen ackompanjerades av god mat, två efterrätter och snapsakademiker. Lyx att få njuta av flerstämmiga visor, bara så där.
 
Tyvärr var antalet sektmedlemmar i årets midsommarsällskap en aning snålt, men det hindrade oss inte från att introducera äventyrskrocket för övriga firare. Med tanke på hur länge och hur mycket vi har ägnat oss åt denna sport (japp, det är så nära sport jag kommer i alla fall) så borde jag vara rätt bra. Men så här fem år senare är jag bara bra ibland.
 
Vi åt och drack och åt, och när småtimmarna började närma sig så förflyttade sig, som sig bör, en del av sällskapet in i Örnnästets musikrum. Det hördes att snapsflaskorna sedan länge var tömda, men musik är alltid trevligt och som vanligt spelades det långt in på natten innan husets sista icke-övernattande gäst cyklade hemåt i midnattssolen.
 
Helgen fortsatte sedan i en rätt lugn takt med en utflykt till Karlsvik via Måttsundsbacken och eftersom vädret inte riktigt var med oss hela tiden blev det en del film, mys och Band of Brothers in på småtimmarna för nattsuddarna.
 
Sista natten brann himlen för mig.
 
På måndagen tog jag farväl av Luleå och Norrbotten för denna gång och satte jag mig på nattåget ner mot Stockholm. Skäms lite över det faktum att det här var andra gången någonsin som jag åkte nattåg, men det var inte alls särskilt plågsamt när man unnade sig en liggplats. Snålstudenten inom mig valde att ha sittplats hela vägen ner en gång, och efter det så lät jag bli att åka tåg. Men det ska det bli ändring på nu.
 
Sedan i tisdags har jag egentligen inte alls gjort särskilt mycket. Och det förtjänar jag. I morgon drar jag och Ullis lite spontant till Bråvallafestivalen för att se Kings of Leon, The Kooks, The Hives, Mando Diao, Placebo, med flera. Lite tonårsnostalgi helt enkelt!
 
Vi ses på andra sidan!
 
/ Lania

#KENTFEST | Gärdet | 15 juni

I går ägde sommarens sista inplanerade konsert/festival rum och även om mitt lilla konsert- och konfettiälskande hjärta känns lite tomt nu så är jag så sjukt tacksam över det jag har fått uppleva de senaste nio dagarna. Det är fortfarande smått ofattbart att jag lyckats klämma in tre av mina absoluta favoritband/artister under en så kort period.
 
Gärdet, #KENTFEST och min tolfte spelning med kent stod på agendan. Tolv spelningar är ingenting jämfört med vad de värsta nördarna har i bagaget, men jag är rätt nöjd över att jag har hållit antalet kent-konserter på en relativt rimlig nivå. Redan efter (?) tolv år och tolv spelningar känner jag att det hjärta, som en gång i tiden höll på att explodera ur bröstkorgen för dessa fyra till fem karlar, inte längre klappar lika starkt när det vankas kent-konsert.
 
Festivaldagen inleddes med ett mms från Joel.
En bild från stora scen och meddelandet "Du här?".
Vi hann catcha upp en sväng och jag fick en liten present. Bäst!
 
Det känns som att jag typ har sett den här ljusriggen förr?
Fortfarande snyggt, men kanske lite fantastilöst att köra nästan exakt samma rigg igen?
 
Är och kommer nog alltid att vara obotligt förälskad i han den där Jocke.
 
Det är egentligen inte så konstigt. Även om jag älskar Tigerdrottningen så kommer den och de senaste fem skivorna aldrig att kännas lika mycket som framför allt Vapen & ammunition och Du & jag mu, som bidrog till att revolutionera hela mitt musikintresse. Jag är i alla fall glad över att 747 och Mannen i den vita hatten fortfarande får lov att avsluta varsitt set, och att det då och då dyker upp fina överraskningar som Vi kan väl vänta tills i morgon och M. Men som alla andra töntar hade jag så klart önskat ännu fler gamla klassiker.
 
Jag får vara lycklig över det faktum att jag är tillräckligt gammal i gamet för att ha hunnit uppleva låtar som Chans, Stoppa mig juni (lilla ego), Kevlarsjäl, Blåjeans, En timme en minut, Cowboys (x3!) och Gravitation live. Någon gång när jag har lite för mycket fritid ska jag göra ett diagram över alla kent-låtar jag har hört live. Bara för att jag kan.
 

Konfetti ♥

Jocke spanar efter fyrverkerierna till sluttonerna av Mannen i den vita hatten.
 
  1. Vi kan väl vänta tills i morgon
  2. Mirage 
  3. Skogarna 
  4. Var är vi nu? 
  5. Petroleum 
  6. Jag ser dig 
  7. Hjärta 
  8. Dom andra 
  9. Godhet (med Beatrice Eli)
  10. La belle époque 
  11. Svart snö (med Petra Marklund)
  12. Ingenting 
  13. Din enda vän 
  14. Allt har sin tid 
  15. Musik Non Stop 
  16. Utan dina andetag 
  17. Den andra sidan
    --------------------------
  18. Sverige 
  19. 999 
  20. 747 
    --------------------------
  21. Mannen i den vita hatten (16 år senare) 
 
Nu då?
 
/ Lania

John Mayer | Globen | 12 juni

Jag var helt matt och tagen efter gårdagens efterlängtade konsert med John Mayer, så min hjärna klarade inte riktigt av att få ur sig några ord. Så här dagen efter känns det helt galet att jag har väntat på att få se och höra denna fantastiska karl i typ... Åtta år? Jag minns faktiskt inte riktigt hur länge herr Mayer har varit en av mina stora musikkärlekar.
 
I två timmar satt jag med ett fånigt leende på läpparna och sjöng med och njöt. Det tråkiga med att ha sittplatser lite högre upp är att det aldrig är riktigt lika bra drag som nere på golvet. Där var det visserligen också sittplatser, men folk stod upp och jag kände att jag saknade det där allsångssorlet som uppstår när människor står tätt, tätt intill varandra och sjunger i kör.
 
Den lilla, lilla personen med de vita byxorna. Där är han!
 
Jag har ju förstått att herr Mayer är en rätt så duktig gitarrist. En av världens bästa gitarrister enligt recensenten på Aftonbladet. Och att gitarrister gillar honom för att han är en duktig gitarrist. För min smak blev det lite väl många och långdragna solon och gitarrsmek, men för dem som gillar Mayer för att han är en duktig gitarrist var det säkert jättefränt.
 
  1. Queen of California 
  2. Half of My Heart 
  3. Belief 
  4. Who Says 
  5. I Don't Trust Myself (With Loving You) 
  6. No Such Thing 
  7. Waiting on the Day 
  8. Slow Dancing in a Burning Room 
  9. XO (Beyoncé-cover)
  10. Free Fallin' (Tom Petty-cover)
  11. Wildfire 
  12. Speak for Me 
  13. Waiting on the World to Change 
  14. If I Ever Get Around to Living 
  15. Edge of Desire 
  16. Dear Marie 
     
  17. Your Body Is a Wonderland 
  18. Gravity 
 
Mitt lilla snörphjärta dog lite av Slow Dancing In A Burnin Room, Half of My Heart, No Such Thing, Free Fallin', hans senaste cover av Beyoncés XO, Your Body Is A Wonderland och Gravity. Hade gärna suttit där i flera timmar och fått höra hela Continuum-skivan och Room For Squares. Och Battle Studies.
 
Nu hoppas jag att det inte dröjer 11 år till innan han kommer tillbaka till Sverige, för det klarar jag nog inte av.
 
Det går inte förneka det faktum att jag är svag för manliga musiker och manliga sångröster. Alla konserter jag har varit på i år har varit med manliga musiker. Det känns ju lite tråkigt, men samtidigt så kan jag ju inte lyssna på musik jag inte gillar bara för att det är kvinnor som framför den. 
 
På söndag är det kent! ♥
 
/ Lania

Håkan Hellström | 7 juni | Ullevi

Jag hade egentligen inte tänkt att jag skulle se Håkan den här sommaren. Jag har konstaterat att jag blivit lite bekväm av mig, och det här med att åka till en annan stad för att gå på konsert kändes knöligt. Men när jag läste att konserten hade flyttats från Slottskogsvallen till Ullevi visste jag att jag inte kunde missa den. Och hjälp vad glad jag är att jag bestämde mig för att kliva ur bekvämlighetszonen och åka till Göteborg den här helgen.
 
Förmodligen kommer jag aldrig mer att få uppleva något liknande. Det enda som ens kommer i närheten av samma överväldigande och obeskrivbara känsla är kents vita konsert på Stadion 2003. Och där var det "bara" 32 500 personer. 69 349 människor kom till Ullevi för att se Håkan i går. Det är typ alla invånare i en större svensk ort. När en chockad och stolt, men alltid lika ödmjuk, Håkan klev upp på scen till introtonerna av Tro och tvivel så kunde jag inte kontrollera mina känslor och tårarna började rinna. 
 
Egentligen har jag lätt för att börja gråta i alla möjliga sammanhang, men jag tror aldrig att jag har gråtit så mycket på en konsert som jag gjorde i går. Nu kan du få mig så lätt, Gårdakvarnar och skit, Brännö serenad, Det är så jag säger det, Kärlek är ett brev skickat tusen gånger. Så många minnen och så stora känslor som finns i de låtarna. Stämningen och upplevelsen var totalt övermäktig, och jag märkte att jag inte var ensam om att inte kunna hålla känslorna i styr. Runt omkring mig stod tjejer och killar, unga som gamla, och höll om sina vänner och torkade tårar. Oförglömligt vackra ögonblick.
 
 
  1. Tro och tvivel 
  2. En vän med en bil 
  3. Du kan gå din egen väg 
  4. Nu kan du få mig så lätt 
  5. Man måste dö några gånger innan man kan leva 
  6. Zigenarliv dreamin' 
  7. Vid protesfabrikens stängsel 
  8. Jag har varit i alla städer 
  9. Gårdakvarnar och skit 
  10. Dom där jag kommer från (med Freddie Wadling)
  11. Ju mer dom spottar (med Kapten Röd)
  12. Kom igen Lena! 
  13. Brännö serenad 
  14. När lyktorna tänds 
  15. Shelley 
  16. Klubbland 
  17. Pistol 
  18. För sent för Edelweiss 
  19. Jag vet inte vem jag är men jag vet att jag är din 
  20. Mitt Gullbergs kaj paradis 
  21. Kärlek är ett brev skickat tusen gånger (med Veronica Maggio)
  22. Hela huset (med Veronica Maggio)
  23. En midsommarnattsdröm (med Adam Lundgren)
  24. Ramlar 
  25. Det är så jag säger det (med "Kärlekens tunga")
    -------------------------------
  26. Valborg 
  27. Känn ingen sorg för mig Göteborg 
  28. Det kommer aldrig va över för mig 
  29. Du är snart där 
  30. Bara dårar rusar in 
     
 




 
En sån här kväll hade jag önskat att jag kunde klona mig så att jag hade fått möjlighet att uppleva konserten både från de fantastiska platser vi hade ungefär 5-6 meter från scenen på vänster sida, men också fått se det mäktiga publikhavet från läktarna.
 
Håkan. Kära, Håkan. Jag är så otroligt glad att den envisa tonåringen inom mig i vuxen ålder gav med sig och lärde sig att älska dig. Tack för musiken, kärleken och minnena.
 
Göteborg har visat sig från sin allra bästa sida hela helgen och sällskapet i form av Ulrika med vänner, Karoline, Daniél och min fina ex-kombo E.T (som var snäll och lånade ut sin lägenhet) har varit himla fint. Lite regn, som sig bör, men annars sjukt behagligt väder och till skillnad från tidigare vistelser har jag fått se lite andra delar av staden än typ Scandinavium och Avenyn. Om du fortsätter i den här stilen kan vi nog även i fortsättningen komma rätt bra överens, Göteborg. 
 
/ Lania
 

Den senaste tiden...

Jag har visst haft en, högst oplanerad, bloggpaus de senaste två veckorna. Även Instagram har ekat tomt. Men det blir så ibland när dagarna mest består av den vardagliga jobb-mat-sömn-cirkeln. Lite så här har den senaste tiden sett ut i min mobil i alla fall:
 
 
Förra veckan hade vi fluffigt besök på jobbet av Totti. Han är bra på att sova, lufsa och nosa upp parmaskinka. 
 
I fredags var jag på "Homeparty" med Gudrun Schyman. Väldigt inspirerande föredrag som gav mig många nya insikter. Flera människor skulle behöva lyssna på Gudrun, oavsett om man ser sig själv som feminist (vilket jag inte fattar hur man inte kan göra) eller inte.
 
Det är allt för många som har förutfattade meningar och fördomar om feminister, och som på grund av dem glömmer bort vad feminister och ett parti som Feministiskt intiativ faktiskt jobbar för. Rekommenderar i alla fall att alla som får möjligheten går och lyssnar på Gudrun. Alla som har lite allmänt vett i skallen kommer garanterat att gå därifrån med nya lärdomar, vare sig man tänker eller inte tänker rösta på F! i nästa val.
 
Jag röstade på F! i detta val och är väldigt nöjd med det och det faktum att Miljöpartiet verkar ha klarat sig riktigt bra utan min röst denna gång.
 
I går unnade jag mig nya BH:ar, något jag gör alldeles för sällan. Hade så klart en helt annan storlek än den jag gått runt med i ett antal år och gick all in och la ett par extra hundralappar på att få två BH:ar som sitter som en jävla smäck. Glöm inte bort era två kompisar som hänger med i ur och skur, de förtjänar kärlek i form av välsittande bysthållare!
 
På kvällen träffade jag Millie, Anna och deras kompis Elin. Vi började på Orangeriet och för första gången skickade jag tillbaka en Mojito som inte smakade Mojito. Och drinkarna på bilden här ovanför beställde vi på Tiki Room och var mest snygga, men inte så goda. Ännu en påminnelse om varför jag undviker krogen i den mån det går, men förutom de dåliga drinkarna var det så klart fint att se mina gamla klasskamrater igen.
 
Ut med rasisterna, in med feministerna!
 
/ Lania

Justin Timberlake | 10 maj | Tele 2 Arena

Den 19 juni 2007 skrev jag det här inlägget efter Justin Timberlakes FutureSex/LoveShow i Globen. Det var min första icke-rock/pop/indiekonsert och jag var helt bortblåst och tagen av den fantastiska showen jag precis hade upplevt. Då spelade han ungefär 13 låtar, varav ett nummer var ett kort *NSync-medley med bland annat "Gone" och "This I Promise You" (vilket jag så klart dog lite av). 
 
Kvällens konsert på Tele 2 Arena innehöll nästan dubbelt så många låtar och det märks att det har gått sju år sedan den senaste världsturnén. Både musiken och Justin har växt och mognat, och än en gång visar han vem som är 2000-talets absolut största manliga stjärna. Ville egentligen skriva popstjärna, men gör Justin verkligen pop nuförtiden? Det orkar jag inte tänka på vid den här tiden på dygnet.
 
 
Tror att denna låtlista från Oslo är densamma som den som kördes i kväll:
  1. Pusher Love Girl  
  2. Rock Your Body  
  3. FutureSex/LoveSound  
  4. Like I Love You  
  5. My Love  
  6. TKO  
  7. Summer Love  
  8. LoveStoned  
  9. Until The End Of Time  
  10. Holy Grail
    ----------------------------
  11. Cry Me A River  
  12. Only When I Walk Away 
  13. Drink You Away  
  14. Tunnel Vision  
  15. Señorita  
  16. Let The Groove Get In  
  17. Heartbreak Hotel  
  18. Not A Bad Thing  
  19. Human Nature  
  20. What Goes Around... ­Comes Around  
  21. Take Back The Night  
  22. Jungle Boogie  
  23. Murder  
  24. Suit & Tie  
  25. SexyBack  
  26. Mirrors
 
Jag dansade som en tok genom hela konserten och det kändes som att den var över på ungefär en kvart. Mina bästa moments under showen var "Until The End Of Time", "SexyBack" och "Mirrors". Är så sjukt imponerad av musikerna, kören, dansarna och den toksnygga ljus- och videoriggen. Trots ett par "showiga" konserter i bagaget har jag aldrig sett något liknande. Att det var så snyggt vägde nästan upp det dåliga, studsande ljudet. Det lät som att FOH försökte kompensera genom att kräma på så mycket som det bara gick, vilket mest gjorde att det blev tokstarkt och stundvis lite bulkigt ljud.
 
Utöver alla nördiga detaljer, som jag inte kan låta bli att peta i, så var jag helt fängslad av min största, och enda, kändiscrush. Vilken otrolig jävla underhållare han är. Vem kunde tro att Justin Timberlake med nudelhåret och den pojkiga rösten, 17 år efter debuten med N Sync, skulle fylla arenor världen runt med några av vår tids absolut största pophits? 
 
 
 
 
/ Lania

Första maj

Våren är ju bra fantastisk på många sätt. En av de fantastiska sakerna med våren är dessa skurar med lediga dagar som dyker upp lite här och var. Första maj har jag och Fia gjort till vår "första dagen på Grönan"-dag. De föregående två åren har vi haft sällskap av diverse andra människor, men i år blev det bara vi två. 
 
Vi gick lite ärenden i city och sedan hoppade vi på spårvagnen bort till Gröna Lund. Jag har sagt det förut, men jag älskar verkligen Gröna Lund även fast jag inte ens åker karuseller. Den flottiga maten, stöket, glädjen, konserterna. Och så är det min och Fias grej att åka till Grönan, äta minidonuts, spela bort pengar, och sen ta Djurgårdsfärjan över till Slussen och åka hem.
 
Så här såg vårens första Gröna Lund-dag ut (som egentligen bara är en selfie-bonanza):
 
 
 
 
 
 
/ Lania